Siirry sisältöön

Intressebevakning

Underofficersförbundet deltar i all förhandlingsverksamhet som främjar medlemmarnas arbetsförhållanden och lönemässiga ställning. I intressebevakningsarbetet samarbetar Underofficersförbundet tätt med beslutsfattare, arbetsgivarrepresentanter och andra personalorganisationer.

Tjänstekollektivavtal

Anställningsvillkoren för statens anställda avtalas genom tjänstekollektivavtal. Tjänstekollektivavtalet fastställer anställningsvillkoren för tjänsteinnehavaren, såsom lönen, arbetstiden och semester. I tjänstekollektivavtalet fastställs det även hurdana arbetsfredsvillkor som gäller inom branschen och hur man kan avtala om frågor lokalt. I statens tjänste- och arbetskollektivavtal representeras arbetsgivaren av Statens arbetsmarknadsverk. De anställda (huvudavtalsorganisationerna) representeras av Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU och Fackförbundet Pro.

Med JHL:s mandat förhandlar Underofficersförbundet om preciserande tjänstekollektivavtal, som bland annat är avtalet om det lönesystem som tillämpas på underofficerare och försvarsmaktens arbetstidsavtal som gäller hela Försvarsmaktens personal.

Ämbetsverkspott

Förhandlingar om ämbetsverkspotter förs när det i tjänstekollektivavtalet avtalas om att man på försvarsförvaltningens arbetsplatser lokalt kan avtala om användningen av avtalsförmögenhet. Förhandlingsparter är Försvarsministeriet, Huvudstaben samt de personalorganisationer som företräder försvarsmaktens anställda. Dessa organisationer är förutom Underofficersförbundet även bland andra Upseeriliitto ry, Befälsförbundet rf och Landsförsvarets Personalförbund MPHL rf. Underofficersförbundets styrelse fastställer sina förhandlingsmål på basis av de förslag som erhålls av medlemsförbunden och personalrepresentanterna.

Underofficersförbundets representation i olika organ

Underofficersförbundet representerar sina medlemmar i riksomfattande arbetsgrupper och organ, där frågor som gäller yrkesmilitärernas dagliga arbete behandlas. Sådana organ är till exempel
– Försvarsförvaltningens personalpolitiska samarbetsorgan
– Krishanteringspersonalens samarbetsorgan
– Gruppen för uppföljning av försvarsministeriets och personalorganisationernas förhandlingssystem
– Arbetsgruppen för arbetstidsfrågor
– Försvarsmaktens samarbetsorgan
– Den centrala bedömnings- och utvecklingsgruppen för bedömning av svårighetsgraden i fråga om underofficersuppgifter
– Arbetsgruppen för sjötjänstgöring
– Centralkommittén för arbetarskyddet inom Försvarsmakten
Underofficersförbundet främjar även medlemmarnas frågor genom representation i styrelsen för arbetslöshetskassan Työttömyyskassa Aaria, i fullmäktige för FFC, JHL:s representantskap samt FFC:s säkerhetsforum.

Avtalsterminologi

Förhandlingsparter:
Löntagarnas representanter:
Akava = Centralorganisationen för högutbildade i Finland
FFC (SAK) = Finlands Fackförbunds Centralorganisation
STTK = Tjänstemannacentralorganisationen


Arbetsgivarnas representanter:
EK = Finlands Näringsliv
KT = Kommunala arbetsmarknadsverket
VTML = Statens arbetsmarknadsverk
Kyrkans Arbetsmarknadsverk

Centraliserad inkomstuppgörelse = avtal om löner och andra arbets- och tjänstevillkor som arbetsmarknadsorganisationerna slutit, och på basis av vilket medlemsförbunden sluter egna avtal

Avtal på förbundsnivå = avtal som förhandlats fram och avtalats mellan löntagarorganisationerna och arbetsgivarna, och som varierar enligt avtalsområde

Förtjänstutvecklingsgaranti = i syfte att säkerställa en proportionerlig löneutveckling för branscher utan löneglidning. Den inbördes utvecklingen mellan löner granskas senare och huruvida löneutvecklingen har varit större än avtalat inom vissa branscher höjs lönerna enligt avtal även för de andra. I allmänhet har förtjänstutvecklingsgarantin avtalats så vitt att den inte tas i bruk

Index = relationstal som bland annat anger lönejusteringar med ett avtalat intervall

Justeringsmån = lönejusteringspott, vars allokering avtalas på förbundsnivå och per ämbetsverk/företag


Kostnadseffekt = anger hur mycket ett avtal eller en del av ett avtal höjer arbetsgivarens personalkostnader

Kvalitetsfråga = i syfte att förbättra kvalitetsfrågor på arbetsmarknaden. Sådana är exempelvis arbetstidsförkortningar eller olika ledighetsarrangemang. Innebär vanligtvis en kostnadseffekt

Förbundspott = samma som justeringspott

Låglönepott = summa med vilken lönerna för lågavlönade höjs procentuellt mer En viss nivå avtalas och andelen av avtalsområdet för dem som ligger under den nivån avgörs av pottens storlek och denna fördelas som en gropomgång eller direkt i eurobelopp på allas löner

Kvinnolönepott = i syfte att jämna ut löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Som beräkningsgrund används kvinnornas proportionella andel inom avtalsområdet, som multipliceras med ett avtalat procenttal. Det procenttal som fås multipliceras med totallönebeloppet inom avtalsområdet, och den summa som då fås används för att jämna ut löneskillnaderna mellan kvinnor och män

Skillnad i synsätt eller gaffeln i en fråga = skillnaden mellan kraven och erbjudandena

Löneglidning = i avtalsområdet betalas en högre lön än man avtalat. Se den statistiska glidningen

Löneöverhäng = en kalkylmässig term i likhet med glidningen där den avtalade summan inte har allokerats inom avtalsområdet

Stupstock = Skrivning i tjänstekollektivavtal som anger hur lönehöjningarna genomförs om avtal inte nås lokalt.

Spelöppningsavtal = det arbets- eller tjänstekollektivavtal som först avtalats under en förhandlingsomgång

Blandlinje eller -lösning = lönehöjningarna avtalas i euro och procent (till exempel som x euro, dock minst y procent)

Avtalsperiod = tid som avtalet ska gälla enligt överenskommelse

Jämställdhetspott = en modellkombination med en låglöne- och kvinnolönepott

Textfråga = avtalsfråga som gäller något annat än pengar. Innebär vanligtvis en kostnadseffekt

Statistisk glidning = antingen lågavlönade eller högavlönade försvinner från avtalsområdet, varvid medelvärdena för löneutvecklingen förvrängs och statistiken visar en glidning åt någondera hållet

Ämbetsverkspott = samma som justeringsmån eller förbundspott